Träning...

Igår fick jag äntligen tränat lite i paddocken,men visst är det konstigt vilken skillnad det är på att träna själv och för tränare.
När man ska träna själv är man så motiverad  innan men när man väl har skrittat fram så känns det inte lika kul längre.
Det är väl för att när man har en tränare som kollar på en så kommer man inte undan + att där en nån som hjälper en att komma ihåg om man glömmer göra nåt.
Man behöver inte sitta och fundera på om man gör exakt rätt för gör man fel eller glömmer nåt så är tränaren där direkt och påminner en.
Sen är det skillnad på hästarna också det är precis som att de vet att det är allvar när man kommer till ridhuset och ska träna, samma vid tävling.

Den tränaren jag rider för nu är nog den bästa jag ridit för, det är så att man anstränger sig så mkt så man hamnar helt i en egen värld.
När jag ska göra vissa övningar e jag så fokuserad att jag knappt hör om han säger nåt under tiden, jag bara vill att det ska bli rätt.
Fast när man väl slappnar av lite och inte fokuserar så hårt brukar det gå lite lättare
När man väl e färdig med ett träningspass är man helt slut både jag och hästen. och det känns jättebra för man känner verkligen att man har gjort så bra man verkligen kan .

Nä det kvittar nog hur duktig man det är alltid bra att träna för en tränare, för som sagt man kan alltid bli bättre.
Det finns ingen som kan och vet allt som finns att kunna och veta om hästar, utan det finns alltid mer att lära.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0